Gravid v.22, nummer två!

2015-07-29 KL 17:26:00, Gravid, nummer två
I måndags gick jag in i v.22 som gravid och idag har vi varit på ett läkarbesök på privatsjukhus i Manavgat.
Förra veckan hade jag en liten blödning och vi ville kolla upp så att allt var okej med mig och lillasyster i magen.
Och det var det vilket vi misstänkte då det bara var en liten, kort blödning under någon timme knappt.
Men hellre att vara säker än osäker och orolig i en månad framåt.
 
När vi satt i väntrummet i väntan på våran tur så kände jag hur lillasyster i magen började röra på sig.
Ett litet tickande i mage på ett och samma ställe och eftersom Kadir inte har känt några sparkar ännu så tänkte jag att nu kan han kanske känna detta.
Så jag tog hans hand och la på magen och precis då får han en ordentlig buff tillbaka. Sedan kom det två till som han kände väl.
Det var väldigt kul att se Kadirs reaktion och samtidigt att han fick chans att känna det nu. Det som jag känner varje dag lite då och då.
 
Under besöket så konstaterades det att det är en tjej i magen på 500 gram och ca 21 cm lång just nu.
Vi såg hjärtat slå och fick höra några slag.
Sedan fick vi två ultraljudsbilder med oss hem varav den första bilden verkar vara tagen på ansiktet framifrån med armarna på sidan och sedan buken längre ner.
Jag önskar att våra ultraljudsbilder var tydligare som de är i Sverige och att de istället gav oss bilder i profil med hela kroppen.
Och samtidigt får vi själva se allting tydligt på skärmen varje månad och viktigast är ändå att allting ser bra ut med lillan i magen.
Jag fick även ta blodprov och kissprov som vi får svar på senare hur det såg ut.
Mitt blodtryck har alltid varit lågt och idag var det också så. Men eftersom jag inte känner mig yr överhuvudtaget så tyckte de att det var okej med mig så länge testresultaten ser bra ut sen.
 
Jag väger idag 52 kg och har alltså gått upp 1 kg från start.
 
Senaste veckan har jag mått illa en del och även börjat få halsbränna. Det fick jag även med Adem i magen vid ungefär samma tidpunkt så jag fick idag tabletter för detta som jag ska ta när det behövs.
Förhoppningsvis känns det bättre av det.
Jag blev också uppmanad om att äta lite mer salt och dricka mer vatten nu när det är så varmt. Och jag ska försöka bli bättre på det.
 
Något annat som jag märkt av den senaste tiden är att jag är mycket känsligare nu. Inte att jag blir arg utan snarare mer ledsen och nedstämd lätt.
Jag vet inte hur jag ska jämföra detta med förra graviditeten.
I v22 med Adem så var det precis när mamma gick bort och hela jag var i en enda stor sorg. Även efter det, eftersorgen under hösten och såklart en sorg och saknad fortfarande som alltid kommer finnas där.
Det är svårt att jämföra den biten då, var det gravidhormoner ibland eller var det sorgen och saknaden av min mamma jag kände av. Antagligen en kombination tror jag.
Det är helt normalt att hormonerna rubbas när man är gravid och eftersom jag mestadels går runt med fjärilar i magen och verkligen känner njutning av livet och min lilla egna familj så känns det "okej" att inte alltid vara på tipp topp med humöret.
Och det känns också skönt att det händer nu under graviditeten då jag vet att det är hormoner som är i obalans.
Samt att jag inte är arg som ett bi och så att mina nära och kära blir arg för att vi inte har någon choklad hemma. 
 
Med Adem i samma vecka som lillasyster så var han aktiv kl 19 och kl 23 på kvällarna. Den här lilla tjejen brukar vara aktiv runt 16-17 tiden har jag märkt.
Jag förstår att första tiden med bebisen kommer bli som med Adem, man är vaken var tredje timme för att amma, byta blöja etc. Men jag hoppas verkligen att hon sedan kommer komma in i våra rutiner och inte bli en extrem morgonmänniska som jag var under mina första år som barn.
Det vände ganska mycket i tonåren sedan men idag har vi härliga rutiner på uppstigning kl 8 och läggdags vid 22.
Uppstigning sker aldrig utav väckarklockan utan när Adem behagar att vakna. Det är min lyx varje dag även om jag ibland önskar att jag kunde få sova längre.
 
Dagens UL bilder
 
V22
 
 
 
 
 
 


Poolhäng på balkongen!

2015-07-29 KL 10:25:00, Livet i Turkiet
Förra året när Adem fyllde ett år så fick han en egen liten pool i födelsedagspresent. Den används nu flitigt på förmiddagarna här hemma på våran balkong här i Manavgat och i värmen.
Perfekt för nakenbad. Ja, för Adem alltså. Jag själv toppar fötterna och på så vis svalkas i det kalla vattnet när värmen börjar kännas av.
Skönt för en gravid kvinna som mig i värmen vill jag lova.
Adem har också fått värmeutslag vilket är vanligt när fuktigheten är hög som den är just nu. Och det är inte så lätt att få bort värmeutslagen heller eftersom det är varmt och fuktigt hela tiden, dag som natt.
Men med lite kallbad, lagom kallt med andra ord, så dämpar det för ett tag.
Och Adem varken kliar på eller verkar märka av värmeutslagen som tur är.
 
 


Är Turkiet osäkert och besöksrekord på bloggen!

2015-07-28 KL 19:17:00, Livet i Turkiet
Just nu är det många som funderar över sin semesterresa till Turkiet och en del har inte bokat men vill bara komma iväg från Sverige, den lilla sommaren som var och allt regn, regn, regn har jag förstått när jag läser runt på internet.
Samtidigt står det om oroligheter i Turkiet, någon professor i Norge gick ut med att man ska undvika resor hit och på aftonbladet läste jag rubriken "Brinnande Turkiet söker Natos stöd"
 
Så jag tänkte fortsätta att berätta hur vi upplever det här hos oss i Side och Manavgat.
Det brinner INTE i Turkiet. Men det är en "bra" rubrik från aftonbladet just för att svenskar vill veta hur det är i Turkiet och de säljer mer lösnummer på så sätt.
Precis som innan så är det lugnt i hela Turkiet förutom vid den Syriska gränsen.
Det kan ändras imorgon och det kan också vara oförändrat om en vecka eller ett halvår. Det är ingen som vet.
Jag förstår att många är oroliga men att läsa aftonbladet, expressen eller andra kvällstidningar som tjänar pengar på sina rubriker som lockar läsare hjälper inte alls.
Har ni vänner i Turkiet så hör med dem. Vad säger de som är på plats? Vad säger de inhemska folket, turkarna själva? Hur upplever dem det?
Följ gärna uppdateringarna från UD och vad de säger om hela situationen. Just nu är läget oförändrat och man ska precis som innan undvika områden vid Syrien.
 
Läs gärna mitt tidigare inlägg som jag skrev nu i veckan om oroligheterna i Turkiet.
http://louiseiturkiet.blogg.se/2015/july/oroligheter-i-turkiet.html 
 
I och med detta så googlar folk just på detta och hittar till min blogg. Vilket resulterade i rekordbesök i förrgår på över 870 unika besökare.
Vilket i sin tur slogs igår då det var över 980 unika besökare och över 1700 sidvisningar.
Jag hoppas att ni kommer tillbaka och läser igen även om det inte är så mycket fokus på Turkiets oroligheter och vad som händer i Syrien.
Jag hoppas att ni kommer tillbaka och läser hur vi, jag och min familj har det här i Turkiet och hur vi lever och mår gott.
 
 
För att förklara avståndet bättre mellan Syrien och Antalyaområde där ni har Alanya, Side, Kemer etc. så passar denna bild bra in just nu.
Tack Camilla för bilden och för att du tänkte på min blogg ;)


Väder i Turkiet!

2015-07-28 KL 15:10:00, Väder
Hej allihopa!
Som ni vet så brukar jag uppdatera er om det händer något med temperaturerna eller värmen i Turkiet.
Så här kommer en uppdatering.
För några veckor sedan så var det väldigt, väldigt varmt. Högsta temperaturerna vi har haft i Side och Manavgat för i år.
Sedan gick temperaturen ner till runt 32-35 grader och det är den bästa temperaturen tycker jag. Alldeles lagom för visst är det varmt men det ska ju vara varmt på sommaren. Utan att det blir jobbigt.
Jag gillar temperaturen runt 30 grader, det är alldeles lagom för min egna del.
Nu däremot har det förändrats. Temperaturen är densamma men vi har fått en högre luftfuktighet vilket betyder att det är sådär klibbigt och svettigt hela tiden.
Jag borstar inte ens håret längre, jag har gett upp. Det får sitta i en knut på huvudet och när lite hår trillar ner i ansiktet så använder jag ett diadem, bästa uppfinningen för att få bort håret när man har uppklippt hår.
 
Usch, denna klibbighet är inte rolig. Och temperaturen som var alldeles för perfekt för att vara sann.
Jag hann i alla fall köra en storstädning på toan, grundligt, och även i köket en hel del. Idag går det knappt att vara i köket för det är så kvav luft.
Vi spenderar mest tid i vardagsrummet på mattan och leker med duplo och målar massor med acn på.
Precis som under vintertid när det är som kallast, fast då befinner vi oss i vardagsrummet mest för att vi har braskamin där inne och för det är svinkallt i köket och de andra rummen.
Precis som då så är det så svårt att föreställa sig det motsatta, kyla och värme.
Nu tänker jag att "Äh, så kallt kan det väl ändå inte vara på vintern"
Men tro mig, det kan bli riktigt kallt här på vintern och jag är då så glad över våran braskamin som värmer gott och särskilt när strömmen försvinner titt som tätt.
På vintern när det är som kallast så tänker jag alltid "Men kan det verkligen vara så himla varmt på sommaren"
Som de flesta av er vet så kan det bli det, väldigt varmt alltså.  
 
Just nu kallas det för Afrika temperaturer runt omkring i Turkiet.
Side är inte varmast utan det finns platser där de har uppnått 51 grader, på riktigt, och där har de också gått ut och varnat om just värmen och att man ska vara försiktig.
Håll tummarna för att det inte kommer till oss nu bara. Det räcker med fuktigheten vi har just nu, vi behöver inte få högre temperaturer utöver detta just nu.
 
Hoppas ni inte regnar bort i Sverige och som alltid så vet ni att det är helt okej om ni vill skicka lite regn till oss.
Jag hade blivit överlycklig och skickar tillbaka lite sol till er i så fall.
 
Här är veckans väder.


Härliga veckor i Turkiet!

2015-07-27 KL 19:15:00, Livet i Turkiet
Här kommer en liten bildbomb från när mina Piteåvänner var här i Side och hälsade på.
Jag har fortfarande mycket bilder kvar att visa men jag försöker variera lite bland inläggen och uppdateringen här på bloggen.
Men nu passar det väl bra med lite härliga Turkietbilder när vädret verkar vara allt annat än bra hemma i Sverige.
 
 
 
 
 
 
 


Härlig start denna måndag!

2015-07-27 KL 10:18:06, Livet i Turkiet
Bra start på veckan. 
 
 


Bananmuffins till kvällsfikat!

2015-07-26 KL 21:33:58, Livet i Turkiet
Precis som förra graviditeten så får jag ett enormt sug av att baka. Inga enorma eller svåra bakverk utan mer lätta men goda.
Den här gången bakade jag ganska så mycket i början av graviditeten, till Adems stora glädje och sedan har jag tappat lusten lite under sommaren.
Men idag när Kadir köpte bananer på marknaden så blev jag jättesugen på bananmuffins. Vilket jag varken har bakat eller gillat särskilt mycket innan.
Ikväll efter middagen så gjorde jag ordning en smet och nu ikväll har jag och Adem kvällsfikat med dessa goda bananmuffins och var sitt glas mjölk till.
Jag tror Adem blev väldigt glad och nöjd för han pussade mig flera gånger efteråt. Han sätt att säga tack på sitt lilla kärleksfulla visa.
 
Adem han norpa åt sig en innan jag ens hunnit ta kort. ;)


Glass i stora lass!

2015-07-26 KL 11:06:00, Livet i Turkiet
Förutom vattenmelon så är glass väldigt gott att äta i värmen då det både svalkar och mättar.
Adem har däremot inte ätit jättemycket glass i sitt liv än så länge och mest bara vanilj. Någon gång har han fått smaka på min Magnum eller annan mer smakfylld glass.
Men när det var som varmast nu så köpte Kadir med sig glass hem ifrån ett litet ställe i Manavgat där de gör sin egna glass.
Riktigt god och inga konstiga tillsatser heller.
Mina favoritsmaker var choklad och karamell. Vaniljglass tycker jag är riktigt tråkigt om man inte har strössel, chokladsås eller maränger till.
 
Vilka är dina favoritsmaker när det kommer till glass?
Jag är även ett stort fan utav hallon i alla dess former, glass, hallondricka, hallonmoussetårta, hallon cheesecake etc. men det fanns inte som glass på detta ställe.
 
Visste ni förresten att många turkar, men självklart inte alla, äter inte glass när det är kallt eftersom de tror att man blir sjuk av det exempelvis halsont.
Inte som svenskarna som ger en isglass till barn som har just halsont för att lindra smärtan lite.
 
  


Dagens förmiddag!

2015-07-25 KL 17:11:52, Livet i Turkiet
Dagens härliga förmiddag. Nu är dessutom temperaturen nere på 33-35 grader så det är väldigt skön temperatur i luften.
 


Fotoutmaningen 2015, Mamma!

2015-07-24 KL 21:35:00, Fotoutmaning 2015
Mamma, det är nog min finaste titel jag har. Och då har jag några att välja på som fru, lillasyster, kusin, vän, dotter etc.
Det sägs att man förändras när man blir förälder. En del mer andra mindre.
Jag tror inte att man förändras egentligen utan att man får på sig en ny roll som mamma eller pappa och man utvidgas ytterligare.
Precis som när man går från barn till tonåring, eller från mamma till mormor.
Man får lite mer erfarenheter i livet, blir förhoppningsvis lite klokare men det hänger väl ihop med att man lär sig saker om sig själv, om barn och om livet som man faktiskt inte visste innan.
Vare sig hur många kusinbarn, syskon, bebisar man har tagit hand om ett par timmar eller dagar om året. Eller hur mycket utbildning man har inom barnomsorg.
Allt det där är ingenting mot när man har egna barn. Du lär dig något helt nytt när du får barn. Både om dig själv men också om ditt barn.
Och mitt barn är det bara jag och Kadir som vet exakt hur vi ska hantera, vad som gäller, varför han gör som han gör etc. Det är vi som vet hur han fungerar allra bäst.
Jag tar ofta gärna emot tips och råd för att göra vardagen lättare med barn. Jag är väldigt öppen för förslag och tar åt mig mycket utav bra och positiva idéer.
För att kunna utveckla mig själv men också kunna underlätta mycket för mig och för Adem i olika situationer.
Sen jag blev mamma så har jag lärt mig otroligt mycket. Jag vill lära mig och jag är mottaglig för information. Och vet ni vad, jag har faktiskt fått väldigt mycket information från internet.
Inte bäst från informationssidor utan från andra föräldrar som berättar om deras erfarenheter och deras upplevelser. 
För det är oftast genom egna erfarenheter och upplevelser som vi lär oss, det bra och det dåliga.
 
När det kommer till min egna mamma så var vi aldrig några bästa kompisar utan vi var mor och dotter och hade ett bra förhållande till varandra.
Det var min mamma som jag hade bäst kontakt med i min familj och det var hon jag pratade mest med i Sverige.
Nästan varje veckodag när jag skulle gå till jobbet så ringde jag hennes telefon en signal när jag steg utanför dörren där vi bodde i Side.
Sedan ringde hon upp mig strax därefter och vi pratade hela vägen till butiken vilket tog ungefär 7 minuter.
Men det var precis lagom för att gå igenom dagens eller gårdagens händelser.
I februari 2013 avled mamma efter en kort tids sjukdom i cancer och jag har saknat henne sen dess.
För även om hon inte var min bästa kompis så var hon min mamma och det finns aldrig någon som kan ta över den rollen.
Då och då drömmer jag om mamma och det är så verkliga drömmar. Då känns det extra tomt efteråt.
Ibland påminner jag mig själv att Adem har faktiskt aldrig träffat sin mormor. Han är så stor nu och har funnits i vårat liv så länge samtidigt som jag fortfarande har så starka minnen av mamma och det känns som hon levde för bara några månader sedan.
Och på samma gång känns det som en evighet sedan vi pratade sist, jag och min mamma.
 
Dagens höjdpunkt varje morgon är när Adem vaknar och säger "Hej mamma!"
Det finns nog ingen bättre start på morgonen. Eller bättre titel att få vara någons mamma.
 
 
Veckans tema i årets fotoutmaning är alltså Mamma. Lägg upp en bild på din mamma, dig själv som mamma, någon bra mamma eller vad du vill inom temat mamma. Skicka sedan en länk till ditt blogginägg till mig som en kommentar i detta inlägg.
Du kan också vara med på instagram och hashtagga din bild med #53fotoveckor.
Läs mer om det HÄR


A bird with a french fry!

2015-07-24 KL 16:27:49, Livet i Turkiet
Det var ingen bra start på denna dag vill jag lova.
För det första vaknade jag i natt efter en dröm, inte direkt mardröm men det slutade med att jag hade parkerat min bil i ett ganska så tomt Stockholm runt slottet och jag kunde verkligen inte hitta bilen någonstans.
Sen kunde jag inte somna om alls så när första utropet från minareterna började vid 5 tiden så blev jag lite stressad. Det är då solen går upp och man vet att nu är det snart morgon.
Men någon gång där lyckades jag somna tillslut.
När dagen sedan väl började för min del så var jag rejält illamående. Det har jag inte varit på länge nu vilket är väldigt skönt men idag satte det igång igen.
När Adem väl skulle vila middag vid 15-tiden så tänkte jag passa på jag med och ta igen iaf lite förlorad sömn från natten.
Men efter någon halvtimme ringde det på dörren och det var posten som sökte efter någon som inte bor i våran byggnad.
Och efter det kunde jag inte somna om.
Nu har iaf Adem vaknat och vi har haft lite eftermiddagsfika här hemma med några kakor och mjölk.
Jag känner mig bättre nu. Illamåendet har släppt och jag är inte riktigt lika trött som i morse. Men jag ser fram emot kvällen och att det snart är dags att sova igen.
 
Imorgon ska vi nog åka och bada på förmiddagen. Den senaste veckan har Kadir och Adem åkt själva flera gånger till havet för att bada för jag har helt enkelt inte orkat åka med.
Men nu när temperaturen har gått ner en bit så känner jag att det nog är dags för ett dopp i havet igen.
Om 2 månader är det nog slut med det, då är det sista riktiga varma månaden och sedan kommer Oktober och förhoppningsvis regn och höst.
Som jag längtar, men jag gissar på att ingen av er håller med om det. Eller?
Någon som längtar till hösten och regnet mer än jag?
 
Så här kände jag mig igår efter besöket hos doktorn.


Vi ska få en...!

2015-07-23 KL 21:14:16, Gravid, nummer två
Det pirrar lite extra mycket i magen idag tycker jag. Vi har nämligen varit på en läkarkontroll och även gjort ultraljud i vanlig ordning.

Och vi ska få en....frisk och underbar bebis. 
Men nu vet vi också kön på bebisen. 
 
För att ta det hela från början, för 3 veckor sedan så var vi på en vanlig kontroll på det kommunala sjukhuset. 
Hela besöket tog 10 minuter inklusive kort samtal och skriva in alla uppgifter i min journal i datorn. 
Vi började besöket däremot med ett ultraljud och medans jag gör mig klar för det så säger både jag och Kadir 
"Det är en pojk"
 
Doktorn kom in och gjorde allting klart. Han tittar på hjärtat, hjärnan och sedan säger han 
"Det blir nog en flicka" 
Sedan är det klart och vi ska avrunda besöket med lite prat och sekreteraren skriver in allt i min journal. 
När jag gör mig klar så tittar jag på Kadir och säger "Är det en tjej?"
Jag hörde själv vad doktorn sa men jag behövde få en bekräftelse från Kadir att det faktiskt var så. 
 
Nu ska jag berätta något som nästan är lite förbjudet att tycka och känna. Men som många blivande föräldrar faktiskt gör åt det ena eller andra hållet.  
När vi väntade Adem så hoppades jag först på en flicka. Men för att inte känna mig dum, eller besviken den dagen vi skulle få reda på kön den gången så ställde jag mig in på att det skulle bli en pojk. 
Och ju mer jag ställde mig in på det så var jag också väldigt nöjd om det blir en pojke. Det var inte något som vändes på en dag eller en vecka, men efter mer än 10 veckor så kände jag att få en pojke är minst lika bra och roligt.
Den dagen vi fick reda på att vårat första barn skulle bli en pojk glömmer jag aldrig. Särskilt också för att jag var så otroligt glad och nöjd med att få en pojke som första barn i familjen. 
Från den dagen så har jag varit väldigt glad över en pojk. MEN...jag har också sagt att jag hoppas en dag på att få en flicka. 
 
Jag vill tillägga att vi är så väldigt tacksamma för ett friskt barn och en frisk bebis. Det är i första hand det allra viktigaste. Och att vi inte bara har möjlighet att få ett barn utan nu också två. 
Så nu när denna graviditet gjorde mig så illamående och jag kände mig annorlunda från början så kände jag snabbt att det kan bli en flicka denna gång. 
Men alla graviditeter är olika precis som alla människor och alla barn är olika. Dessutom är det också mycket som är sig likt med första graviditeten. 
Att jag fortfarande är liten i magen och pigg samt orkar det mesta som innan graviditeten är en sådan sak som är sig lik. 
Och bara för att man är illamående i början eller under graviditeten behöver inte betyda att man väntar en flicka.
Så jag har velat mycket fram och tillbaka om jag tror att det blir en pojke eller flicka denna gång. 
Efter förra besöket hos doktorn sa jag och Kadir att det kändes som om läkaren gjorde en chansning.
Han såg inget pojkkön just då under de två korta minuterna han kollade och drog därför chansningen att det blir en flicka tänkte vi.
Därför har vi "vetat" att det blir en flicka men att det lika gärna skulle kunna visa sig vara en pojke egentligen.
Idag var det dags för nytt besök och som alltid gjorde jag mig klar för ultraljud med en gång. 
Kadir sa att det blir nog en pojke och jag sa då att nej, det blir en flicka. 
Vi såg hjärnan, hjärtat, fick även höra hjärtat slå och sedan tittade doktorn efter...
 
 
Det blir en flicka!
Vi ska få en tjej, Adem ska bli storebror till en liten lillasyster. 
 
Doktorn kollade noga och visade oss också så ultraljudet tog inte 2 minuter denna gång utan snarare 3-4 minuter. 
Det ni. Sedan fick jag recept på nya multivitamintabletter och järn som jag äter för att hålla mina värden bra. 
 
Detta känns nästan för bra för att vara sant. Inte nog med att vi har världens absolut finaste son. Vi ska nu också få en säkert minst lika fin flicka. 
Och vi är otroligt glada för två friska barn och att vi själva är friska och mår bra. 
 
Kul att nästan alla gissade på en flicka. Och redan långt innan så började flera vänner gissa på en flicka och skrev det innan jag började "avslöja" om mer illamående denna gång och längtan efter cheesburgare.
 
Här är två plagg från min barndom som jag tror kommer passa perfekt till våran lilla tjej.
Söta eller hur? Skorna blir ju jättebra om vi kommer åka på något bröllop eller så nästa vår när flicka är över året. Med en liten klack på skorna.
 
 
Mer om kläder och att ärva kläder kommer jag skriva om framöver.
Jag har gått igenom det som jag sparat från Adem och det är inte det lättaste, eller kanske det smartaste att få ett sommarbarn och ett vinterbarn när de ska ärva.
Men mer om det en annan gång.


Väder i Turkiet!

2015-07-23 KL 15:08:23, Väder
Förra veckan var nog årets varmaste dagar här i Side och Manavgat.
Eller jag hoppas på det även om det verkar gå upp i temperatur igen i början av Augusti.
Oftast är det andra veckan i augusti som brukar vara absolut varmast. Och precis som då så var det jobbigt, väldigt jobbigt ibland.
Det var under bayram som det började och sedan fortsatte det även efter det. Jag tror vi hade temperatur på 43 grader i skuggan som varmast, och som läser av rätt.
Jag hörde att en del skrev att det var 50 grader i värmen och på min termometer som ligger på en varmare plats och delvis i solen vissa timmar om dygnet visade runt 38 grader men det är just för att den ligger i solen en viss tid.
Då hinner den inte gå ner till skuggtemperatur.
Och när man mäter tempraturen så mäter man den just i skuggan.
När tempraturen blir väldigt hög i Turkiet så går det ut med varningar om detta på tv, radio och även hotellen brukar sätta upp papper och varna sina turister om den höga värmen.
Det gjorde de aldrig i år vilket på ett sätt är väldigt skönt. Med andra ord, vi har haft det varmare än så här.
 
Nu ligger tempraturen på runt ca 35-36 grader och det är fortfarande varmt men samtidigt mycket mer behagligt.
Att duscha kallt är inte lika nödvändigt precis hela tiden men det är väldigt, väldigt skönt.
 
Så här ser veckans väder ut i Side och Manavgat.
 


Dricka vattenmelon som saft!

2015-07-22 KL 11:35:00, Livet i Turkiet
Jag har sett så många, härliga bilder i sommar på vattenmelon saft så igår bestämde jag mig att göra det till mig och Adem.
Vi hade en stor vattenmelon i kylskåpet på över 8 kilo så jag började skära upp bitar och kärna ur.
Sedan körde jag bara med mixern så att det blev vatten av allt. Eller saft kanske man ska säga.
Jag sparade några små bitar och hade i dem i glaset sedan.
Visst ser det gott ut? Perfekt i värmen.
 
 
 
Vad hände sen då? Jo, när jag var klar och Adem som tur var befann sig i vardagsrummet så lyckades jag tappa resten av den stora melon i golvet.
Splash sa det, och hade vi haft ett kliniskt rent kök så hade jag gjort vattenmelon saft av allt ihop som hamnade på golvet.
Men jag sparade på det jag kunde och städade upp alla kärnor och bitar jag hittade på golvet för att slänga.
Det blir nog att äta bitar av vattenmelon nästa gång. Fast saften var väldigt god.
Obs. inga barn eller fötter kom till skada.  
 
A broken melon ; )


Oroligheter i Turkiet?

2015-07-21 KL 16:50:00, Livet i Turkiet
Sen förra våren så har många skrivit och frågat om det är något farligt att åka till Turkiet, om jag märker av någonting av det som händer i Syrien hos oss och om det är oroligheter i landet.
Så därför tänkte jag skriva lite om detta nu med tanke på den hemska bombattacken som hände igår i staden Suruç där över 30 personer miste livet.
 
Först vill jag börja med att berätta att staden Suruç ligger inte långt ifrån Syrien och utrikesdeparimentet (UD) avråder alla svenskar till att resa till områden kring Syrien.
Dels 10 km från Syrien men även några städer bortom dessa 10 km, men ändå i närheten utav Syrien.
På kontoret där bomben sprängdes arbetade det människor som skickar hjälp till staden Kobane där ISIS har hållit till tidigare.
 
Side och Alanya ligger ungefär 90 mil ifrån Syrien, vilket är ganska långt.
Jag tror det är 90 mil mellan Stockholm till Piteå om jag har hittat rätt på google, så då kan ni förstå att det är en bit. Och lite längre än så till och med.
 
Jag har bott i Side sedan 2009 och har aldrig märkt av några oroligheter.
Jag har hört om inbrott i butiker, turister som har tyvärr blivit rånade, blivit av med mer pengar på sitt bankkort när de har tagit ut pengar på changing office och liknande.
Men aldrig några oroligheter eller ens prat om att det kan/bör vara något på gång som har med terrorist, bomb etc.
För några år sedan var det mycket oroligheter i Istanbul som började med en protest mot en ny bro som skulle byggas.
Då protesterades det även, för andra anledningar än just brobygget, i många städer runt omkring i Turkiet.
Bland annat i Konya och Alanya om jag inte minns helt fel.
Protesterna på dessa platser gick bra, men det var såklart livat och mycket folk. Det är de närmaste som har kommit Side. 
Jag har även pratat många gånger med Kadir om detta, ifall han märker av eller hör någonting som jag kanske inte alls vet om eller hör.
Men han säger som mig att det märks inte av något alls. Visst talar man om det, särskilt när något händer som i Suruç men inte mer än så. 
 
Vi har även haft jordbävning här i Side och Manavgat. Några lite större som jag verkligen blev skrämd av och även några mindre som många inte ens märkte av.
Oftast är det så att när det har varit en jordbävning så kan det komma några stycken under en kort tid för att sedan avta i flera år.
Under dessa jordbävningar som vi har haft hos oss så har det aldrig skadat någon människa och inte heller byggnader eller liknande.
Vad jag kan hitta på internet så har vi inte heller blivit drabbade av någon Tsunami heller.
 
På UDs hemsida så finns det ingen avrådan till att besöka Turkiet, så länge det inte är vid gränsen till Syrien.
Ni kan hitta mycket information på UD´s hemsida även ang. besöksvisum, bila till Turkiet etc.
Sidan uppdateras ofta, senast idag, och det betyder inte att något nytt har hänt utan just att man ska veta att de har uppdaterat sidan.
Många reagerar just på detta har jag märkt, att det står "senaste uppdaterad" och att man kanske kan tro att något har hänt.
Ni hittar information om att resa till Turkiet och läget just nu på adressen
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Ankara/Reseinformation/Reseinformation-Turkiet/
Att besöka Turkiet är inget farligt, det är inget man ska undvika och det är inget utrikesdepartimentet avråder till så länge det inte är vid gränserna till Syrien.
Sedan kan jag däremot ännu en gång passa på att varna för den starka solen. Det påverkar oss och våra kroppar mer än vad man tror och det är bra att skydda sig emot den genom vätska, krämer och kläder.
Glöm inte av det.
 
Jag känner mig mer säker i Turkiet än när jag befinner mig i Sverige, särskilt på kvällarna.
Jag undviker mörka gator i Turkiet och jag håller mig kring folk, turister eller lokalbefolkningen.
Om något händer så är lokalbefolkningen inte rädda för att hjälpa till. Jag har sett det med egna ögon och de tänker inte ens tanken "behöver personen kanske hjälp" dem gör det bara.
I Sverige är många mer försiktiga. Behöver personen hjälp? Ska jag hjälpa till eller kommer någon annan att göra det istället?
 
Vi kan inte vara rädda för att leva, vi kan inte vara rädda för trafikolycka, naturkatastrof eller annat hemskt som händer.
Men vi kan förbereda oss på flera sätt, mot flera sätt, genom att ta reda på fakta och läsa på.
Vad är det som händer, vart är det de händer, hur skyddar jag mig på bästa sätt, vart kan jag skydda mig på bästa sätt?
 
För inte så länge sedan så gick en man runt på en strand och dödade 38 personer och 39 personer skadades i Tunisien. Jag blev rädd och jag tänkte självklart "tänk om det skulle hända här?"
Just då hade jag min pappa och lillebror på plats här i Side och vi befann oss själva mycket vid stranden.
Men vem säger att det kommer hända just här, i Turkiet?
Efter Anders Breivik dödade totalt 77 personer i Norge 2011 så frågade sig många "hur kunde det hända i Norge"
Tyvärr kan vi inte veta när, om, hur eller var nästa hemska attack kommer ske. Om det är en naturkatastrof eller något planerat.
Men vi kan inte vara rädda för att det ska drabba oss eller våra nära så pass mycket att det stoppar vårat sätt att leva.
Lev klokt och lev lyckligt. Sen kan alltid en resa till Turkiet göra en väldigt glad också.
 


resebloggar.info

Resor
Toppblogg.se Matbloggstoppen Besökstoppen
LouiseiTurkiet